Äntligen hemma efter en lång arbetsdag. Lång men inte så himla tuff förutom det att jag cyklade i regnet och kom fram helt genomblöt. Killarna fick sig ett gott skratt.. ah det kan jag bjuda på.
Efter lite rotande i Ica "garderoben" hittade jag kläder...torra kläder!
Jag är helt out, jag vill slänga mig i soffan och glo på en halvtråkig film tills jag somnar men nope det finns inget sevärt på torsdagar. En dålig tv-dag.
Om jag fortsätter skriva just nu somnar jag med huvudet på tangetbordet så jag får återkomma när de gråa cellerna funkar igen hahaa
Tills dess! Peace out!
torsdag 28 juni 2007
tisdag 26 juni 2007
Idag -Imorgon
Det har snackats mycket om jobb på sista tiden, kanske för att både jag och en kompis är i samma situation, utan jobb. I början tyckte jag att det var kul att skicka in ansökningar, full av hopp inför framtiden. Jag kunde se mig själv strosa omkring i en snygg kostym eller kjol med klackskor på kontoret. Professionellt, ett yrke, jag.
Men nu är det inte så. Nu har det gått flera månader och ofta kan det vara svårt att se den bilden jag hade då. Jag har nog provat det mesta - mailat, ringt, åkt t om 200 km på en jobbmässa och fortfarande inget. Nuförtiden är mitt jobbsökeri mest bara en vardagssyssla. Ibland tänker jag att det kanske har att göra med att jag faktiskt har ett annorlunda efternamn, det står inte Svensson på min brevlåda.
Men jag har aldrig trott att det verkligen var så. Annars hade jag nog struntat i utbildningen.
Jag bor hemma med ett syskon och mamma, tillbaka på ruta ett.
Jag försöker att inte tänka negativt, gör jag det vet jag att jag kommer att bryta ihop. Det går inte...Det hjälper inte mig men ibland känns det som en bra utväg.
De "äldre" släktingarna har aldrig varit arbetslösa eller är helt enkelt för gamla för att minnas hur det kan vara. Man undrar alltid, finns det någon där ute som är villig att ge mig en chans? varför inte jag? Tusen frågor att få svar på men ingen som säger sannningen.
Visst låter jag pessimistisk? Egentligen är jag en väldigt positiv person, jag försöker efter bästa förmåga att se saker ur olika perspektiv. Men alla dagar är inte sådana.
Jag vill ändå säga att jag hoppas framöver att jag ändå inte ger upp och om jag skulle göra det att det finns nån som kan plocka upp mig från golvet.
Jag önskar både för mig och min vän detsamma, ett jobb som vi trivs med. Att man kan komma hem med ett leende på läpparna. Snart händer det, det vill jag tro! En chans, det är allt som behövs. Tills dess... hang in there!
Men nu är det inte så. Nu har det gått flera månader och ofta kan det vara svårt att se den bilden jag hade då. Jag har nog provat det mesta - mailat, ringt, åkt t om 200 km på en jobbmässa och fortfarande inget. Nuförtiden är mitt jobbsökeri mest bara en vardagssyssla. Ibland tänker jag att det kanske har att göra med att jag faktiskt har ett annorlunda efternamn, det står inte Svensson på min brevlåda.
Men jag har aldrig trott att det verkligen var så. Annars hade jag nog struntat i utbildningen.
Jag bor hemma med ett syskon och mamma, tillbaka på ruta ett.
Jag försöker att inte tänka negativt, gör jag det vet jag att jag kommer att bryta ihop. Det går inte...Det hjälper inte mig men ibland känns det som en bra utväg.
De "äldre" släktingarna har aldrig varit arbetslösa eller är helt enkelt för gamla för att minnas hur det kan vara. Man undrar alltid, finns det någon där ute som är villig att ge mig en chans? varför inte jag? Tusen frågor att få svar på men ingen som säger sannningen.
Visst låter jag pessimistisk? Egentligen är jag en väldigt positiv person, jag försöker efter bästa förmåga att se saker ur olika perspektiv. Men alla dagar är inte sådana.
Jag vill ändå säga att jag hoppas framöver att jag ändå inte ger upp och om jag skulle göra det att det finns nån som kan plocka upp mig från golvet.
Jag önskar både för mig och min vän detsamma, ett jobb som vi trivs med. Att man kan komma hem med ett leende på läpparna. Snart händer det, det vill jag tro! En chans, det är allt som behövs. Tills dess... hang in there!
I den regniga staden...
Yess vad händer här? Regnar som vanligt!
Igår jobbade jag igen och ramlade först från trucken.... de är så ryckiga att man får passa sig.
Tack och lov slapp jag den dryga arbetsledaren från förra helgen så jag fick hjälp med alla frågor.
Anyway idag är jag nervös... mycket nervös. Imorrn ska jag skriva teoriprov, nu hoppas jag bara att det ska gå bra och ett godkänt... Efter det måste jag rusa hem för att cykla iväg till jobbet. Ännu ett pass med Ica gänget!
Ofta kommer jag på att tänka på alla de hyss som min lilla kompis har för sig. Kompis som vi brukar kalla är Teresa. Historien bakom detta är när hon föddes var det nog lite ovant för hennes pappa att ha ett barn så han kallade henne för kompis i början och så fortsatte det hela.
Kompisen har gett mig så mycket glädje. Vi har under dessa två år haft riktigt roligt, vi är inte bara kusiner utan verkligen kompisar. Jag förvånas varje gång över hennes intelligens vid så ringa ålder. Man tänker mycket på att man ska vara ett stöd och ta hand om barnen och ge dom ett bra liv men man upptäcker hur mycket de ger tillbaka. Jag hoppas att du har det bra var du än är och för oss alla önskar jag många fina år framöver. Voli te Nena.
Igår jobbade jag igen och ramlade först från trucken.... de är så ryckiga att man får passa sig.
Tack och lov slapp jag den dryga arbetsledaren från förra helgen så jag fick hjälp med alla frågor.
Anyway idag är jag nervös... mycket nervös. Imorrn ska jag skriva teoriprov, nu hoppas jag bara att det ska gå bra och ett godkänt... Efter det måste jag rusa hem för att cykla iväg till jobbet. Ännu ett pass med Ica gänget!
Ofta kommer jag på att tänka på alla de hyss som min lilla kompis har för sig. Kompis som vi brukar kalla är Teresa. Historien bakom detta är när hon föddes var det nog lite ovant för hennes pappa att ha ett barn så han kallade henne för kompis i början och så fortsatte det hela.
Kompisen har gett mig så mycket glädje. Vi har under dessa två år haft riktigt roligt, vi är inte bara kusiner utan verkligen kompisar. Jag förvånas varje gång över hennes intelligens vid så ringa ålder. Man tänker mycket på att man ska vara ett stöd och ta hand om barnen och ge dom ett bra liv men man upptäcker hur mycket de ger tillbaka. Jag hoppas att du har det bra var du än är och för oss alla önskar jag många fina år framöver. Voli te Nena.
söndag 24 juni 2007
Oväntad midsommar!
Medans jag håller på och kokar i värmen som en 2 pound chicken kom jag att tänka på midsommar. Yess den helgen som precis är/har varit. Jag har sällan firat midsommar på något speciellt vis. Här hemma har man inte riktigt tagit an den traditonen. Det regnade hela dan och det var skönt. Min kusin var hemma hos "oss" och vi kollade på nått crap på tv och snackade mest gojja. Nu tar vi och åker en sväng i min nya ride säger han och såklart blev jag nyfiken på det nya åket! Vi hann inte långt innan jag slängde fram idén att han borde åka med mig till Kalmar nästa vecka. Vi kan väl åka nu säger han! Ett snabbt telefonsamtal och vi var var på väg till Kalmar. Spontant, det gillar jag! Vi hälsade på de andra från klanen och jag fick t om i mig lite vin. Tyvärr ingen dans runt stången men hey man kan inte få allt!
Imorrgon är det dags att susa genom hallen med truckisen. Skön måndag hoppas jag!
Imorrgon är det dags att susa genom hallen med truckisen. Skön måndag hoppas jag!
tisdag 19 juni 2007
hoooot
Jag sprang på stan idag med "ärenden" och kom hem helt slutkörd som att jag hade sprungit Tjejmaran eller nått!... galet! I brist på annan tillfredsställande syssla handlar jag massa som jag inte ens behöver. Aja nått får man väl roa sig med!
Nu är det bara några dagar kvar till teoriprovet som jag Äntligen ska skriva!!! Förhoppningsvis har jag mitt körkort i juli, väldigt efterlängtat. En frihet. Dock ingen bil men det får fungera som ID kort istället för passet som jag haft i handväskan de senaste 2 åren. Tur för mig att jag inte har tappat bort det hittills. Fullproppad med c vitamin nu när jag har stoppat i mig en stor tallrik fruktsallad och smuttandes på lemonad slänger jag mig på soffan och bara glor på tv.
So long!
Nu är det bara några dagar kvar till teoriprovet som jag Äntligen ska skriva!!! Förhoppningsvis har jag mitt körkort i juli, väldigt efterlängtat. En frihet. Dock ingen bil men det får fungera som ID kort istället för passet som jag haft i handväskan de senaste 2 åren. Tur för mig att jag inte har tappat bort det hittills. Fullproppad med c vitamin nu när jag har stoppat i mig en stor tallrik fruktsallad och smuttandes på lemonad slänger jag mig på soffan och bara glor på tv.
So long!
måndag 18 juni 2007
Mitt emellan en hel värld
Hemma sitter jag vid min dator och skriver blogg. Men det är inte första gången! Jag har skrivit dagbok sen jag var liten med vissa uppehåll här och där. Men thats life!
Jag ringde idag bemanningsföretaget som sköter Ikeas rekrytrering och frågade hur det gick med de intervjuerna som gjordes förra veckan. Det hela började med jag att jag sökte ett jobb som praktikant på Ikea. Det var precis som "alla" andra jobb jag sökt med tanke om att det inte är något jag bör fästa mig vid. En ansökan som de andra, man vill inte hoppas när man inte vet hur det kommer att sluta. Jag fick svaret; "vi återkommer under veckan". Som att jag inte har hört det förut! Men still..... jag väntar... Jag har fortfarande hoppet kvar även om flera månader har gått i mitt ständiga jobbsökeri. Jag är dock inte arbetslös! Till min förvåning hände mycket just förra veckan. Jag fick ett sommarjobb på deltid som jag trivs med. Jag har inget att klaga på förutom avståndet. Det passar mig bra eftersom jag är officiellt inte klar med studierna. Ännu något att göra på dagens sysselsättningslista! Det var allt jag hade för idag. Till nästa gång... see ya!
Jag ringde idag bemanningsföretaget som sköter Ikeas rekrytrering och frågade hur det gick med de intervjuerna som gjordes förra veckan. Det hela började med jag att jag sökte ett jobb som praktikant på Ikea. Det var precis som "alla" andra jobb jag sökt med tanke om att det inte är något jag bör fästa mig vid. En ansökan som de andra, man vill inte hoppas när man inte vet hur det kommer att sluta. Jag fick svaret; "vi återkommer under veckan". Som att jag inte har hört det förut! Men still..... jag väntar... Jag har fortfarande hoppet kvar även om flera månader har gått i mitt ständiga jobbsökeri. Jag är dock inte arbetslös! Till min förvåning hände mycket just förra veckan. Jag fick ett sommarjobb på deltid som jag trivs med. Jag har inget att klaga på förutom avståndet. Det passar mig bra eftersom jag är officiellt inte klar med studierna. Ännu något att göra på dagens sysselsättningslista! Det var allt jag hade för idag. Till nästa gång... see ya!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
