Förändring i vardagen

Hej bloggen

Jag har inte skrivit här ett tag, låtsas som att jag har ett liv hahhaa.
Nu står jag vid ett imagenery vägskäl. Jag ska på en arbetsintervju imorgon. Kan hända att jag får jobbet, eller rättare sagt jag vore förvånad om jag inte fick det eftersom jag är way överkvalificerad.
Så nu när jag sitter här o lallar på min svengelska undrar jag om jag överhuvudtaget vill ha det här jobbet. Jag har kommit till den absoluta "lowest point" där jag inte känner att jag kan välja och vraka bland utbudet som så fint presenteras på alla jobbsidor.
Än idag undrar jag hur det har blivit så och vad jag kan göra för att ändra på det.
Jag har fasat för tanken och föreställt mig hur det hade varit om jag själv var den som rekryterade och JAG dök upp på intervju. Hmm, ingen erfarenhet, utländsk, inte klar med alla uppgifter och måsten... Hmm NEXT. Svaret blir... jag hade inte anställt mig själv.
Men why! Jag vet att jag har så mycket att ge, alla drömmar och visioner som dör varje dag då jag trampar men vägen verkar aldrig ta slut. Jag läste en text och blev lugnat efter att ha gråtit oavbrutet i nått som kändes som en oändlighet.
Texten löd i en sammanfattning: Du får inte prövningar emot dig som är övermänskliga. Vid dess slut finns det en väg att beskåda.
Jag vet inte vad jag ska tro på längre. Jag har under flera månader varit uppmärksam på andra människors prat, allmänt snack, speciellt de jag inte träffat förut i hopp om att de ska säga nått som jag kan ta till Inspiration, en uppenbarelse eller vad som helst.
Jag har hört vissa kloka ord men jag har fortfarande en känsla av att jag väntar på något. Jag vet inte riktigt vad. Ett ord, en väg, min väg.
Tills dess är allt i stort sett likadant och det enda jag egentligen längtar efter är förändring.

Som lejonet på jakt

såja... tillbaka igen!

Jag blickar tillbaka lite på den senaste tiden som har bjudit på mycket! Jobbet funkar jättebra även om jag inte är där varje dag. Men jag tackar inte nej till uppdrag. Jag och Karin var i Alvesta på nått riktigt spännande, vi kunde skratta åt oss och vår outfit likas mycket som resenärerna som åkte förbi.
Turen har vänt på många sätt.... jag känner mig helt relaxed runtomkring alla de där boysen där ute på ett annorlunda sätt. Jag antar att alla de där timmarna med grabbarna på jobbet har lönat sig. De är bäst! ställer alltid upp, är hjälpsamma och kämpar på oavsett om det är eftermiddag eller natt. Jag var på campus igår, lämnade böcker på biblioteket. Lite skum känsla att vara där när man är student, inte ens på halvtid. Precis innan det var dags såg jag en frenchy på busshållsplatsen som förvirrande tittade i tabellen. Vi satt och snackade hela vägen och det var nice,han var nice.... Precis innan jag skulle be om hans nummer dyker hans fadder upp och tar över vår lilla bekantskaps time, damn it! så det var inte läge, hoppas att han dyker upp i krokarna igen, who knows! På tal om de där boys.... det finns en sån cutie som jag verkligen gillar, kan inte hjälpa att lite "oskyldigt" flörta även om han har flickvän. Se men inte röra i guess haahaaa. Jag får en känsla av att det är bothways och inte bara jag som brer på ett leende.
Jag kan äntligen säga att lejonet i mig lever och attackerar vardagen precis som det alltid har varit.
På torsdag sticker jag till min lovely familj och umgåååååååås. Livet rullar på, kanske inte nödvändigtvis i den fart jag ösnkar men det är helt okej.

Vidare och vidare

nämen heeeej

här är jag igen! I regninga Växjö försöker jag fördela tiden mellan jobb och studier. Mycket mycket att göra. Imorrn kommer mommy hem efter sin vandringstrip. Hoppas att hon har haft skoj, barnen har klarat sig fint även om middagen inte alltid innehöll sallad.
Snart är 25 fyllda precis vid porten och det känns helt okej. Visst trodde jag för ett par år sen att jag skulle hinna med mer men studietiden blev lång. Under helgen får jag besök av mina älsklingar, det ska bli skoj att hitta på saker, vad som än kommer på tanken.
Andra släktingar flydde sin kos undan juggehettan och är redan hemma, en hel vecka före planering.
Jag sitter här och vet inte om jag ska deppa över vädret som inte bjuder på sol eller för att det fortfarande går trögt på jobbfronten....
Många tårar har spillt de senaste månaderna men jag håller modet uppe.
Kusinen som nu innehar två bilar har lovat mig en av dom, tyvärr inte den nya haha! Så jag skyndar med körkortet så att jag kan sätta mig i lilla volvon och tuta och köra som en dåre. Jag ska nog döpa den "första" vännen, min alldeles egna. Nu håller vi tummarna!

I väntan på.....

heloo

efter helgen skriver jag i bloggen igen, lite hoppigt med mina inlägg men icke är jag svikare.
Jag hade en härlig helg i Jönköping. Det har blivit många timmar av tågåkande den veckan. Efter min tur på skid car-halkövning, tänkte jag för mig själv; jag drar till Ellie, det är inte långt härifrån. Vi hann med middag och en snabbfika innan jag var tvungen att bege mig hemåt.
Denna helg gick vi ut både fredag och lördag. På lördagen hängde den sköna Tobbe med. Trots att han enligt egen utsago inte brukar ragga ute så stack han iväg efter tjejer.
Jag tror att jag drack hela tiden.... till lunch, middag, på kvällen u name it. Jag som brukar kallas för en smuttare, drack mina drinkar på rekordtid.
Anyway en ny vecka! Som vanligt, skickade jag massa jobbansökningar och gjorde en extra ansträngning och ringde runt.
Positiva svar från en nisse, men återstår det att se.
Den här helgen blir inte lika fun, i den bemärkelsen... en hel del jobb! Undrar om grabbarna är lika villiga att köra race och spela kort.
Nånting kul måste man hitta på mellan pauserna.
Onsdag kväll och mycket att göra tills på fredag. Jag försöker lära mig att gå och lägga mig tidigt.
Ikväll för bli försök nummer.......... 500000
gotta go! ses

No worry

Inga bekymmer!

Jag känner mig på G! Jag har sökt massor med jobb den senaste veckan och jag tror och hoppas att någon hör av sig. Vem som helst egentligen! Alla jobb såg toppen ut och nått som jag definitivt hade trivts med.
Äntligen känner jag inte oro, i grund och botten vet jag att allting har sin tid och min tid kommer.... snart! Jag vet att lyckodagen kommer då pusselbitarna har fallit på plats, något jag längtar efter. Tills dess håller jag igång med annat pyssel.
Kära Blomovic har redan fått ett jobb, grattis till dig du förtjänar det!
För mig gäller det nu bara att plugga på så att allt är klart så fort som möjligt. T o m det stackars kortet som tillåter mig att köra som en dåre ute på gatorna.
Anyway dear moma har stuckit till Polen i två veckor. Jag och syrran springer mellan våra projekt och försöker hålla ordning och reda i hemmet.
Jodååå så att...
Näehee här kan man inte sitta och häcka! Back to business!
So long

Igår var en good day!
Fröken Danni och jag träffades på stan och åt lunch och satt där och försökte äta fint. Efter hennes pass stack vi på bio och såg en thriller. Kommer inte ihåg att jag har sett en thriller på bio förut men den var riktigt bra.
The boss ringde och behövde hjälp ikväll och jag kan inte göra annat än att ställa upp, både p ga kontraktet och att jag har slösat massa cash.
Om Kati kommer vill hon oxå gå på bio, jag vet redan nu vad vi kommer att se.. garanterat Harry Potter.... inte mig grej alls, men aaah. I värsta fall sover jag igenom filmen hahaha

Nu ska jag ta en nap... nej det är inte min lata sida som kikar fram..det är bara för att jag ska klara natten! Hoppas att grabbarna är på G ikväll!

Hej och hejdå

Jag trodde att jag hade massa att säga idag, i och för sig det har jag, men
nej. Jag låter bli.

Driving aid

Hej hej

Imorrn hoppar jag in en gammal kär vän. Va? ja alltså en bil, mycket kärt för mig att cruisa även om det inte är officiellt än. Nästa måndag drar jag iväg på halkbana och hoppas på det bästa, med andra ord... inte krocka med träd och inte välta.
Yeah! Mycket på gång nu, en C uppsats att skriva, inte så "lätt" som man trodde, eller jah det visste jag väl men man tror att man har allting klart för sig tills man börjar bläddra i böckerna.Det är alltid så mycket mer.
Jobbsökandet fortsätter.... vart jag än vänder mig önskar alla lycka till och tro mig när jag säger att det behövs. Men ändå tar jag det med en klackspark, ingen panik än, det är mycket annat som ska fixas.
Just nu känner jag mig lite rastlös och har ingen aning om vad jag ska skriva mer! Mer info soon!

ÄH

Jaha här kommer dagens andra inlägg!

Jag hade så många planer, flytta till Växjö, träffa massa folk, plugga underbara kurser och stormtrivas. Hmm, inte många av ovanstående punkter blev uppfyllda. Jag gjorde upp ännu fler planer. Luftslott av drömmar, förväntningar, spänning. Jag hoppades på nått fantastiskt, livsförändringar, något nytt, men vad tänkte jag? att det skulle bli precis så? vilket skämt, det är ju aldrig så i mitt liv. Jag lärde mig för länge sedan att inte hoppas alltför mycket på nått och nu gjorde jag ett klassiskt misstag. Ingens fel, enbart mitt.
Damn this life! Var är ölen?

Bland regnskur och solstrålar

Helooooo

Oj vilken dag! Jag försökte verkligen gå upp tidigt men rutinerna har ändrats och jag somnar sent. Ofta! Dålig vana eller hur?
Jag hann ändå med mycket. Pluggi plugg i ett par timmar och sen hoppade jag in i duschen för en a la friend dejt. Jag träffade min kära Danni, det var ett tag sen. Vi hann med massa snack om jobb, studier och såklart killar... det temat kan man inte missa i umgänge med tjejkompisar heehe:)
Jag gick in på Åhléns, min vanliga shoppingmani sätter igång så fort jag närmar mig en affär. Mycket dålig vana... Man hamnar först vid sminkavdelningen. Medans jag stod där och sniffade på diverse dofter stod där två unga tonårstjejer och försökte bestämma sig för vad de skulle köpa.Jag gick fram och frågade om de hittade nått kul. Direkt blev jag intervjuad om allt som rör parfym som om jag tillverkade dom själv heehe, ja de var roliga töserna. Men hey man lär sig mycket när man läser lady magazines som cosmopolitan, elle osv. Reklamen slängs mot en! Hemma här och lyssnar på allt från Toni Braxton till Jay´s favorit.
Oj vad trött man kan bli av en tur på stan.
Jag kom äntligen ut ur arbetskläderna ochdå vill man passa på och "piffa" upp sig, eftersom man ser ut som värsta slusken på jobbet, i mössa, vantar och 10 par tröjor så är det viktigare än förr att se "normal" ut på stan i alla fall. Efter lotions, mascara och andra pasteller så ser man till slut ut som the town slut haahahaha. Fast det var inte så farligt denna gången.
Until next time! Peace out!

Inspiration

heloo

nej kära blogg jag har inte övergivit dig! Jag har varit på resande fot i mer än en vecka. Men hemma igen. Det var en bra helg i skåne, mycket nytt hände där, jag och min vapendragere har en liten hemlis på G.:)
Jag ska ringa moster för att höra om planerna som har smidits kan bli verklighet:) Man vet ju aldrig vart livet för en eller hur?
Jag jobbade igår och precis när jag tänkte på hur mycket jag faktiskt trivs på jobbet och med människorna där fick jag sämre besked. En kille vid namn Farrel kommer att ersätta mig under veckodagarna... synd. Precis när jag lärt mig hur saker funkar och lärt känna gänget. Detta innebär att gårdagen var min sista vardag och från och med nu ska jag jobba bara på helgerna. Jag har precis lagt i lite färg i håret... man vet ju aldrig hur resultatet blir, som ett kinderägg fast utan chokladen.
Jag väntar på uncle och Tessi som ska sova här inatt. Imorrn åker gänget utomlands och man kan inte hjälpa att känna en en viss avund. Sommar, värme, familj, gammal och ny bekantskap...
Innan jag glömmer måste jag berätta om tågresan i tisdags.... jag trodde länge att folk var lite skygga offentligt och mest höll för sig själva när de reste men så verkar inte fallet... har jag nyligen upptäckt.
En dam i 50 års åldern satte sig bredvid mig och undrade om hon var på rätt tåg. Efter att både jag och konduktören försäkrat henne om att hon var på rätt tåg började vi snacka. Det hela började såklart med vädret, alla har ju en åsikt om det. Hon berättade att hon var på besök hos sin son. Hon fick träffa en av hans många flickvänner som hon tyckte var trevlig men hon själv tyckte att det var synd att pojken inte behöll sin gamla flickvän, som damen tyckte var en riktig skönhet. Hon berättade allt om hans flickvänner, hur killen hade levt ett smidigt liv, bara glidit igenom utan några som helst hinder. Tur för honom tänkte jag, inte alla får uppleva sånt privilegium. Damen skulle även bli särbo eftersom hon tyckte att hennes sambo drack för mycket. Ja jag satt där och var chockad,inte på grund av det hon berättade men att hon delade så mycket med en främling. Men jag måste också säga att det har varit kul att åka tåg på sista tiden eftersom alla som har suttit bredvid mig har varit riktigt sociala, det är riktigt nice. A breath of fresh air!
Ikväll blev jag dejtingsugen efter att ha kollat på en dokumtär (how to find a husband)om en tjej som var på jakt efter en man. Idag är inte det det lättaste... så många krav man har på en partner! Det är sanslöst. Jag måste erkänna att självförtroendet i det området har gått neråt men jag jobbar på det.
Hej svejs så länge!

Bas ti ljepo stoje suze ali nemoj plakati

Det här måste vara en crappy dag eftersom jag har bara lust att klaga.
De senaste dagarna har jag tänkt på prövningar. Om det nu finns en Gud... ja antingen är det här ett practical joke eller bara vill Han testa mig. Jag kan inte hjälpa att undra varför...
Har jag varit en hemsk person i mitt förra liv eller är jag det i detta? vad vet jag..
Jag får en del prövningar, jag kallar det Hans test. För vad? Kanske för att se hur mycket jag orkar,hur långt man kan driva det, om jag pallar trycket? Jodå det har jag gjort ett antal gånger i mitt liv, men nu får det väl vara nog. Det verkar som att ursäka språket men "jävliga" personer klarar sig bra ändå, det kanske är nått att satsa på. Tillräckligt mycket men ändå i sån skala för att trots allt vara så pass omtyckt. Du är så liten men ändå fattar du det här, riktigt imponerande att se, önskar att jag vore mer såsom du.



Zauvjek da odem to ne mogu
tebi se vracam ko starom razlogu
zatvorim oci jer poznam taj put
ne bojim se, ali drhtim ko prut
valovi, nocas mjesec slomice
dolazim, jer volim te i previse

Ref.Bas ti lijepo stoje suze
ali nemoj plakati
zasto bisere u blato
nocas bacas ti
Kad bi kisa bila tisa
ti bi cula korak moj
kao nekad kad sam bio tvoj

Zauvjek da odem to ne mogu
tebi se vracam ko starom razlogu
zivot je vjetar a covjek je list
niko na kraju ne ostane cist
valovi,nocas mjesec slomice
dolazim jer volim te i previse

spridda tankar

Hej du kära blogg, long time no see!
Jag har varit i Kalmar och hälsat på familjen. Tyvärr var det mycket regnigt så vi hann inte göra så mycket men jag hade kul ändå. Vi släpade oss till stan i regnet ändå, shoppade lite.
Alltid härligt att umgås med dom! Men nu är jag tillbaka, hemma igen. Just nu sitter jag på jobbet, konstigt att skriva bloggen kanske men nu är vi "lediga" det verkar inte bli mycket mer fram tills arbetspasset är över.

Imorrn tar jag en tur till skåneland och hälsar på en kompis, det var inte länge sedan vi sågs sist men jag hinner sakna henne oavsett! Om en vecka eller så beger jag mig norrut och hälsar på en gammal polare, en vän sedan länge tillbaka. Vi får passa på och spana på stan, ta några drinkar och minnas gamla tider.
Det är mycket som ska göras och mycket att revidera.
Tankarna de senaste dagarna har varit spridda. Jag tänkte på hur man kan låta tiden passera förbi och det man tänkt göra har inte blivit av. Så har det varit för mig. En hel den överraskningar har jag fått på sista tiden, några bra och några sämre. Ibland verkar man ta för givet vissa saker även om de finns mtt framför en. Kanske bara för att det är så bekant, jag vet inte. Jag har fått en känsla av att jag borde prioritera om. Det som har varit viktigt en gång i tiden kanske inte är det på samma sätt idag, medan annat blir allt mer viktigare. Jag har varit fokuserad på sådant som ändras med tiden. Allting är dock inte självklart. Bara för att man under en viss tid tycker och känner något kan detta lika väl ändras veckan därpå. Det har jag upptäckt. Likaså är det som verkar vara sant för en själv inte är likadant för någon annan. Man kan aldrig veta vad någon annan tycker och känner, vad de vill eller önskar, man kan ju inte läsa tankar. Det kanske låter flummigt just nu. Men så kan det vara i en blogg. Tyvärr kan man inte alltid skriva exakt det man önskar. Det är trots allt en offentlig sida, öppet för allas ögon att skåda. Det var nog allt för idag! Vi ses och hörs!

verkligen blött

Äntligen hemma efter en lång arbetsdag. Lång men inte så himla tuff förutom det att jag cyklade i regnet och kom fram helt genomblöt. Killarna fick sig ett gott skratt.. ah det kan jag bjuda på.
Efter lite rotande i Ica "garderoben" hittade jag kläder...torra kläder!

Jag är helt out, jag vill slänga mig i soffan och glo på en halvtråkig film tills jag somnar men nope det finns inget sevärt på torsdagar. En dålig tv-dag.
Om jag fortsätter skriva just nu somnar jag med huvudet på tangetbordet så jag får återkomma när de gråa cellerna funkar igen hahaa
Tills dess! Peace out!

Idag -Imorgon

Det har snackats mycket om jobb på sista tiden, kanske för att både jag och en kompis är i samma situation, utan jobb. I början tyckte jag att det var kul att skicka in ansökningar, full av hopp inför framtiden. Jag kunde se mig själv strosa omkring i en snygg kostym eller kjol med klackskor på kontoret. Professionellt, ett yrke, jag.
Men nu är det inte så. Nu har det gått flera månader och ofta kan det vara svårt att se den bilden jag hade då. Jag har nog provat det mesta - mailat, ringt, åkt t om 200 km på en jobbmässa och fortfarande inget. Nuförtiden är mitt jobbsökeri mest bara en vardagssyssla. Ibland tänker jag att det kanske har att göra med att jag faktiskt har ett annorlunda efternamn, det står inte Svensson på min brevlåda.
Men jag har aldrig trott att det verkligen var så. Annars hade jag nog struntat i utbildningen.
Jag bor hemma med ett syskon och mamma, tillbaka på ruta ett.
Jag försöker att inte tänka negativt, gör jag det vet jag att jag kommer att bryta ihop. Det går inte...Det hjälper inte mig men ibland känns det som en bra utväg.
De "äldre" släktingarna har aldrig varit arbetslösa eller är helt enkelt för gamla för att minnas hur det kan vara. Man undrar alltid, finns det någon där ute som är villig att ge mig en chans? varför inte jag? Tusen frågor att få svar på men ingen som säger sannningen.
Visst låter jag pessimistisk? Egentligen är jag en väldigt positiv person, jag försöker efter bästa förmåga att se saker ur olika perspektiv. Men alla dagar är inte sådana.
Jag vill ändå säga att jag hoppas framöver att jag ändå inte ger upp och om jag skulle göra det att det finns nån som kan plocka upp mig från golvet.
Jag önskar både för mig och min vän detsamma, ett jobb som vi trivs med. Att man kan komma hem med ett leende på läpparna. Snart händer det, det vill jag tro! En chans, det är allt som behövs. Tills dess... hang in there!

I den regniga staden...

Yess vad händer här? Regnar som vanligt!
Igår jobbade jag igen och ramlade först från trucken.... de är så ryckiga att man får passa sig.
Tack och lov slapp jag den dryga arbetsledaren från förra helgen så jag fick hjälp med alla frågor.
Anyway idag är jag nervös... mycket nervös. Imorrn ska jag skriva teoriprov, nu hoppas jag bara att det ska gå bra och ett godkänt... Efter det måste jag rusa hem för att cykla iväg till jobbet. Ännu ett pass med Ica gänget!



Ofta kommer jag på att tänka på alla de hyss som min lilla kompis har för sig. Kompis som vi brukar kalla är Teresa. Historien bakom detta är när hon föddes var det nog lite ovant för hennes pappa att ha ett barn så han kallade henne för kompis i början och så fortsatte det hela.

Kompisen har gett mig så mycket glädje. Vi har under dessa två år haft riktigt roligt, vi är inte bara kusiner utan verkligen kompisar. Jag förvånas varje gång över hennes intelligens vid så ringa ålder. Man tänker mycket på att man ska vara ett stöd och ta hand om barnen och ge dom ett bra liv men man upptäcker hur mycket de ger tillbaka. Jag hoppas att du har det bra var du än är och för oss alla önskar jag många fina år framöver. Voli te Nena.

Oväntad midsommar!

Medans jag håller på och kokar i värmen som en 2 pound chicken kom jag att tänka på midsommar. Yess den helgen som precis är/har varit. Jag har sällan firat midsommar på något speciellt vis. Här hemma har man inte riktigt tagit an den traditonen. Det regnade hela dan och det var skönt. Min kusin var hemma hos "oss" och vi kollade på nått crap på tv och snackade mest gojja. Nu tar vi och åker en sväng i min nya ride säger han och såklart blev jag nyfiken på det nya åket! Vi hann inte långt innan jag slängde fram idén att han borde åka med mig till Kalmar nästa vecka. Vi kan väl åka nu säger han! Ett snabbt telefonsamtal och vi var var på väg till Kalmar. Spontant, det gillar jag! Vi hälsade på de andra från klanen och jag fick t om i mig lite vin. Tyvärr ingen dans runt stången men hey man kan inte få allt!
Imorrgon är det dags att susa genom hallen med truckisen. Skön måndag hoppas jag!

hoooot

Jag sprang på stan idag med "ärenden" och kom hem helt slutkörd som att jag hade sprungit Tjejmaran eller nått!... galet! I brist på annan tillfredsställande syssla handlar jag massa som jag inte ens behöver. Aja nått får man väl roa sig med!
Nu är det bara några dagar kvar till teoriprovet som jag Äntligen ska skriva!!! Förhoppningsvis har jag mitt körkort i juli, väldigt efterlängtat. En frihet. Dock ingen bil men det får fungera som ID kort istället för passet som jag haft i handväskan de senaste 2 åren. Tur för mig att jag inte har tappat bort det hittills. Fullproppad med c vitamin nu när jag har stoppat i mig en stor tallrik fruktsallad och smuttandes på lemonad slänger jag mig på soffan och bara glor på tv.
So long!

Mitt emellan en hel värld

Hemma sitter jag vid min dator och skriver blogg. Men det är inte första gången! Jag har skrivit dagbok sen jag var liten med vissa uppehåll här och där. Men thats life!
Jag ringde idag bemanningsföretaget som sköter Ikeas rekrytrering och frågade hur det gick med de intervjuerna som gjordes förra veckan. Det hela började med jag att jag sökte ett jobb som praktikant på Ikea. Det var precis som "alla" andra jobb jag sökt med tanke om att det inte är något jag bör fästa mig vid. En ansökan som de andra, man vill inte hoppas när man inte vet hur det kommer att sluta. Jag fick svaret; "vi återkommer under veckan". Som att jag inte har hört det förut! Men still..... jag väntar... Jag har fortfarande hoppet kvar även om flera månader har gått i mitt ständiga jobbsökeri. Jag är dock inte arbetslös! Till min förvåning hände mycket just förra veckan. Jag fick ett sommarjobb på deltid som jag trivs med. Jag har inget att klaga på förutom avståndet. Det passar mig bra eftersom jag är officiellt inte klar med studierna. Ännu något att göra på dagens sysselsättningslista! Det var allt jag hade för idag. Till nästa gång... see ya!